Kassettdrottningen från Malmö
Ingegerd Engfelt, kallad Kassettdrottningen från Malmö, dog som en orolig och deprimerad ung kvinna som fortfarande hade så mycket kvar att ge till denna värld. Hennes otursförföljda liv gjorde att hon till slut inte orkade mer och många undrar vad hon kunde ha åstadkommit om hon inte hade tagit sitt liv.
Ingegerd var dotter till en av Malmös mest framgångsrika byggentreprenörer, William Engfelt. Under mitten och senare delen av 1900-talet hade William skapat en förmögenhet med sitt stora fastighetsbestånd och eftersom hon var Williams enda barn var hennes framtid utstakad. Hon skulle ta över verksamheten men Ingegerd ansåg att fastighetsbranschen mestadels var en eländig och destruktiv plats där människorna inte var intresserade av att arbeta, och därför föredrog hon att skapa något eget. I slutet av 1960-talet när hon var i sena tonåren började hon meditera och kom i kontakt med den så kallade TM-rörelsen (The Movement) som introducerades av Maharishi Mahesh Yogi, känd för att ha utvecklat Transcendental Meditationsteknik och för att vara ledare och guru för en global organisation som har skildrats på flera sätt, både som en religiös och ickereligiös rörelse. Hans rörelse blev populär globalt när popgrupper som Beatles och Beach boys blev intresserade av hans undervisning och lära. Ingegerd blev helt dedikerad till TM-rörelsen.
För att sätta sig in i Ingegerd Engfelts historia måste man förstå TM-rörelsen och framförallt dess ledare, Maharishi Mahesh. TM-rörelsen planerade inte bara att rädda världen genom meditation utan var också fokuserad på ekonomisk framgång, vilket passade Ingegerd perfekt. Maharishi satte ihop en inre cirkel inom rörelsen bestående av hundra miljonärer som han kallade 108:orna. Ingegerd blev en av dem och tillsammans arbetade de för att sprida lärdomens evangelier. Ingegerd såg Maharishi som en fadersfigur och blev snart därefter en av Maharishi närmaste förtrogna. Eftersom hon vara så nära till Maharishi, var hon fast besluten att göra något för organisationen och när idén om en kassettfabrik nådde henne tvekade hon inte. The Movement, särskilt 108:orna gillade hennes satsning och insåg att kassettband kunde vara ett sätt att spela in och sprida Maharishis tal och läror till när och fjärran.
1981 öppnade Track tape sina dörrar i Malmö med höga förväntningar trots att det var ett litet företag. ”Du känner ibland att du har förväntningar både om produktens kvalitet och att det kommer att bli nya anställningar snabbt ”, säger Ingegerd Engfelt i tidningen Aktuellt 1981. I P1-dokumentären är bilden av Engfelt en ung entreprenör med ett stort engagemang och med en önskan att göra intryck. Om Ingegerd Engfelt fick en idé spelade det ingen roll om det var mitt på natten, hon tvekade inte att ta upp telefonen. Strax efter gick hennes far, William Engfelt, bort och hon ärvde hela hennes fars förmögenhet – en nätt summa på 80 miljoner svenska kronor – och investerade allt i Track Tape-verksamheten.
Trots tillskottet till kassan var kassettdrottningen från Malmö en liten spelare på kassettmarknaden som gick mot väletablerade japanska giganter som Sony, Maxell och TDK. Hon gjorde sen ett stort misstag: hon hade bråttom att få saker gjorda och trots de aggressiva reklamkampanjerna höll inte kassetterna måttet. Samtidigt kom kassettskatten som krympte marknaden. Här gjorde hon sitt första misstag genom att lansera innan allt var klart. Hon var oförmögen att stoppa och hade fel rådgivare. Hon ville bara bevisa en poäng för sina kamrater och TM-rörelsen utan mycket eftertanke.
1985 förklarades företaget i konkurs och tvingade Ingegerd Engfelt att ansöka om konkurs. Under den tiden kändes det som om hon hade gått under jorden för att sen höra rapporter om att hon hade åkt till ett TM-möte i Holland med över 7000 deltagare. Hon trodde fortfarande att det var möjligt att rädda det. För att de skulle skapa en fristad där alla fel och brister på hela jorden kunde rättas till. Ingegerd höll sig borta i över ett år från Sverige. Om hennes far inte hade gått bort kunde saker ha blivit annorlunda. Han hade den expertis som kunde ha hjälpt Ingegerd från att gå i konkurs. Hon var bra men hade ingen erfarenhet. Hon fick bo i en liten stuga men fick sedan besöka sin vän Conny Larssons rehabiliteringscenter i Östergötland. Efter alla motgångar hoppades Ingegerd Engfelt fortfarande att vända allt. Hon bestämde sig för att ringa Maharishi och be om hans hjälp men han la på luren. Han förrådde henne. Eftersom hon hade förlorat allt, fanns det inget kvar till TM-rörelsen.
Strax efter mötte hon en man som senare blev hennes pojkvän på rehabiliteringscentret. Hon kände att hennes liv fick en nytändning. Tillsammans med sin nya pojkvän flyttade hon sedan till Norrköping. Men när hennes pojkvän hamnade i fängelse, kollapsade allt för henne igen. En känsla av ensamhet uppslukade henne igen och hon flyttade till en andrahandslägenhet i Stockholm. Sommaren 1989 valde den då 35-årige Ingegerd Engfelt att avsluta sitt liv. ”Det var så onödigt”, beskrev hennes vän Conny Larsson det.
Många är övertygade om att Ingegerd Engfelts berättelse hade haft ett annat och förmodligen lyckligare slut om omständigheterna skulle ha varit annorlunda. Sammanfattningsvis var Ingegerd Engfelts korta stund på jorden ett liv som många av oss inte drömmer om eller vill leva. Före sin död var hon utan hopp och saknade adekvat känslomässigt stöd från människor runt henne. Hon kände sig väldigt ensam trots pengar och status från TM-rörelsen.
